Reklammannen Bosse (Magnus Härenstam) träffar en gymnastiklärare (Anki Lidén) och blir kär; när hon sedan blir med barn väntar osäkerhet och kaos. Det naturliga steget för Lasse Hallström efter succén med En kille och en tjej (1975) är att skildra ett ungt par som ska bli föräldrar. Hallström hade själv precis gått igenom den upplevelsen och manuset är både en skildring av alla de känslor och rädslor som väcks till liv och en uppgörelse med papparollens klyschor som fanns då. Det görs med lätt hand och stor fantasi, men känns även jordnära. Piggt, smart och mycket filmiskt, med älskvärda insatser av Härenstam och Lidén.

1979-Sverige. 107 min. Färg. Producerad av Olle Hellbom. Regi, klippning: Lasse Hallström. Manus: Lasse Hallström, Brasse Brännström, Olle Hellbom. I rollerna: Magnus Härenstam (Bosse), Anki Lidén (Lena), Micha Gabay (Kompisen), Ulf Brunnberg, Lis Nilheim, Lillemor Ohlson… Stig Ossian Ericson, Gösta Engström, Lars Amble. Cameo: Mats Arehn, Jan Halldoff.  

Sista ordet: “Då hade Grupp 8-kvinnorörelsen och alla möjliga rödstrumpor rutit till och sagt att vi grabbar var några fähundar som ställde upp en gång och sen försvann upp på fotbollsläktaren eller in på puben. Vi sa att vi gör vad vi kan men att vi har ett förfärligt mansideal att slåss mot. Vi var alltså grymt upprörda över att vi betraktades så snävt som bara ett engångsligg.” (Härenstam om hur filmen var ett slags debattinlägg, Aftonbladet)